Vi sitter vid matbordet alla fem och käkar middag, när Emilia plötsligt utbrister att hon har bajs på foten!

Bajs på foten!? Hon kanske har klivit i något ute?

Jag kikar på foten. Hon HAR bajs på foten OCH på ryggen och på stolen hon sitter på.
Fredrik lyfter upp henne och bär in henne i badrummet medans jag torkar.
Det är löst, mörkt och rinnigt.
Bredvid står Amanda och Meya, håller för näsan och säger usch och blä, fy vad det luktar!

Fyra år med tre barn har gjort oss härdade, men inte så härdade att vi tar en portion till när allt är tvättat, och inte så härdade att vi äter av chokladpuddingen vi hade tänkt ha till efterätt!