När väckarklockan ringer för tredje gången låter jag bli att stänga av den. Det är Jackson Five - I want you back som skrålar ur radion medans jag ligger och drar mig.

Fredrik och tjejerna är redan vakna och sitter vid frukostbordet och käkar.
När låten är slut masar jag mig upp ur sängen och ner i köket.

Manda: - Mamma var det du som sjöng däruppe?

Haha, den dagen jag vaknar och är så munter att jag sjunger, ska jag även springa tio varv runt kvarteret - naken!

Jag lovar - det kommer aldrig hända!

två stycken träningsbiljetter genom aerobicklubben, wiiie! :)

Det betyder att jag måste skärpa till mig och gå dit nästa vecka för att hämta ut dem!
Denna vecka har jag kännt mig slö, jag har t.o.m hoppat över lunchpromenaderna på jobbet.

Hur som helst har jag lovat en arbetskamrat att hänga med och springa Vårruset i Örebro i Maj, vilket innebär att jag måste plocka fram löparskorna snarast.
Men blir det bara ljusare, varmare och vårigare ska jag väl bli piggare och få tillbaka träningssuget!

Det är som om den enögde leder den blinde när Fredrik och jag försöker rusta här hemma.
Fyra händer med tummen mitt i, och nu har vi lovat Amanda ett eget rum.

Ett ganska stort projekt, eftersom lekrummet först måste bli datarum så att datarummet sedan kan bli Amandas rum, så att tjejernas sovrum kan bli vårat sovrum och vårat sovrum Emilias och Meyas egna rum efter att vi slagit upp en vägg och delat av det till två rum.
Ni fattar!?

Amanda är ialla fall lite stolt över vad vi åstadkommit så här långt.

Manda till kompis: - Och det här ska bli datarum... 
Kompisen nickar, sedan fortsätter Manda guidningen här hemma.

Emilia hämtar en banan i köket, när hon käkat upp den kommer hon för att hämta en banan till.
Bananskalet har hon lagt på vardagsrumsbordet.
 
Jag: - Kan du hämta skalet och kasta det innan du tar en ny banan är du snäll!?

Mila: - Nä, ja kan inte kasta, ja ä fö kort!

Vi har sopkorgen under diskbänken som alla andra.

Vi sitter i soffan och kollar på tv, Amanda ska snart läggas.

Manda: - Har M kamin hemma hos sig?

Jag: - Nej det tror jag inte..

Manda: - Har hon värmepumpa då?

Jag vet inte om jag sagt det, men jag älskar att gå runt och skrota i antikaffärer.
Man kan göra så många fynd.
Och då menar jag inte billiga saker som sedan visar sig vara värda flera tusen, utan saker som man fastnar för direkt. 
Saker som man ser möjligheter i att göra om genom att måla eller luta av. Saker som man kan använda till något annat än vad saken egentligen är till för, udda eller ovanliga prylar och möbler.

Jag fyndade flera saker idag, bla en stor och fin linneduk för 20 spänn! Jag är egentligen inte så mycket för dukar, utan jag har använt den till att klä om en stol.

Ni ska få en tjuvtitt (Stolen som också är ett fynd, ska målas en gång till innan ni kan få se slutresultatet).

Jag åker till bygglagret för att köpa en hyvlad planka. Jag talar om för mannen bakom disken vilka mått jag vill ha och han följer med mig ut på lagret, plockar ut en planka och lägger den på sågbordet.

Sedan frågar han: - Var ska du ha plankan?

Öh, vad menar han nu, vad spelar det för roll?

Jag: - I hallen..?

Han: - Nej jag menar hur du ska ha den, mot väggen eller?

Jag: - Ja mot väggen.

Sedan sågar han av den. Jag betalar, tar plankan och åker hem.

Imorse slog hela familjen sömnrekord!

Emilia och Amanda kommer upptassandes klockan halv åtta, (de brukar vanligtvis vakna runt halv sex).
Fredrik går upp med dem för att hinna till dagis och jobbet i tid.

Jag snosar vidare.
Klockan nio vaknar jag och slänger en blick på klockan. Sover Meya än!? Hon hade 39 grader inatt, fick jag inte i henne alvedonsuppen!?

Jag får för mig att hon kanske dött av febern!

Hoppar ur sängen, springer ner och kikar in i tjejernas sovrum, då ser jag ett yrvaket huvud kika fram bland täcken och kuddar. Jodå hon lever, hon är bara vääldigt trött, så det tar ytterligare en halvtimme innan hon kommer upp med håret på ända!

gullunge!

(Läs tidigare inlägg här)

Känner mig väldigt kreativ idag, så kvart i sex (en kvart innan affären stänger) kliver jag in på färgaffären och köper färg!
Halv åtta när tjejerna är nattade, drar jag igång med ett litet projekt i köket som ni kommer få se sen.

Egentligen har jag träning idag, men jag känner mer för att måla, dessutom glömmer jag bort att äta när jag är i farten så det jämnar ut sig.

Jag ska springa på

Kalas idag
Kalas imorgon
Kalas på söndag
Kalas på tisdag

Det händer fortfarande då och då att någon av tjejerna kommer upp för trappen mitt i natten och kryper ner i våran säng.
Inatt är det Meya som kommer tassandes och trycker ner sig mellan Fredrik och mig.

Det skulle vara mysigt, om hon inte vevade på som om hon gick en proffsmatch i kickboxning, det är nämligen både slag och sparkar som träffar mig i ryggen.

Dessutom är hon varm som en kamin och jag flyttar längre och längre ut mot sängkanten för att kunna sova, men hon flyttar efter och ligger klistrad längs min ryggrad.

På något vis lyckas jag ialla fall somna - en stund! I nästa vaknar jag med ett ryck av att Meya försöker kila in stortån mellan mina skinkor!

Mycket obehagligt!

Emilia har feber idag med, närmare fyrtio grader, så vi ligger mest i soffan och tittar på tv och halvsover.
Hon vill ha sällskap hela tiden, reser jag mig vill hon bli buren.

Men det är mysigt, jag har inga måsten idag.
I tvättstugan hänger fullt med tvätt som ska torka innan jag kan tvätta mer. Golvet dammsög och torkade jag igår.

Vet ju själv hur ynklig man känner sig när man är sjuk, sällskap är bästa medicinen, dessutom visar hon att hon uppskattar det.

- Äskar dig mamma! säger hon och trycker sitt ansikte mot mitt.

De ringer från dagis, Emilia har feber.

Jag packar ihop på jobbet, sätter mig i bilen och kör ut från parkeringen. Utan att tänka svänger jag höger istället för vänster som hade varit närmaste vägen.
Äh skit samma, jag åker åt det här hållet, tänker inte krångla och vända bland snöhögarna!

Har ju nära hem så efter fem minuter svänger jag in på våran gata.
Men skit! Tjejerna!

Vänder och åker till dagis, de är påklädda och klara när jag kommer, så det är bara att stuva in dem i bilen. Jag brukar få låna den lilla svarta golfen då och då och som tur var hade jag den idag.

När vi sedan kliver ur hemma hittar jag mina jobbnycklar liggandes i dörrfacket på golfen, mina nycklar som varit försvunna i flera veckor!
Eller iallafall sedan jag sist lånade bilen.
Tur! Då kan jag lämna tillbaka lånenycklarna som jag fått låna av en arbetskamrat som i sin tur lånat dem av företaget eftersom hon tappat bort sina som hon nu hittat!

Hängde ni med!?

att vi är lika.

Meya leker med halsbandet som Manda har pärlat till pappa Fredrik.

Manda till Meya: - Var försiktig med det där, det ska pappa ha när han ska begravas!