Meya: - Jag är prinsessan!

Emilia: - Och jag är piraten med snoppen!

Tjejerna springer runt på gräsmattan och leker i sina nya badlakanponchos de fick av gammelmormor igår.
På övervåningen håller T och Fredrik på att skruva fast Amandas nya dörr till nya rummet som sakta men säkert börjar bli färdigt.
När de är klara och vi har käkat middag åker vi till mormors kiosk för att handla fredagsgodis, tjejerna fortfarande klädda i sina ponchos. Manda som fick en med nyckelpigemotiv har dessutom fäst ett par rosa fjärilsvingar på ryggen.

Mormor har slutat för dagen men det är öppet, L och K jobbar kväll. Tjejerna vill hellre ha glass och tuggummi än godis så vi köper det och åker sedan hem till mormor, det var ju för att träffa henne vi åkte iväg.

Meya trycker i sig hela hubbabubbapaketet medans vi sitter och fikar vid mormors köksbord, sedan vill hon gå på toa och river av sig ponchon.

- Mamma..varför har inte jag nå byxor på mig!?

- Inga byxor?

Men ojdå inte tänkte jag på det när vi stack hemifrån, ponchon dolde ju ben och trosor. En unge med vingar, en pirat med snopp och en prinsessa utan byxor.

 

Jag undrar vad de tänkte om oss på kiosken!?

Klockan är nio någonting när jag drar i gång med tapetseringen av Mandas rum. Klockan ett är vi bjudna på dop, men det är ju långt till dess så jag har gott om tid.
Strax före halv tolv är jag klar och vi käkar tacopaj från igår innan jag hoppar in i duschen. Fredrik kommer in i badrummet och jag ber honom kika på inbjudan så att det verkligen är klockan ett det börjar.

Fredrik: - Dopet börjar klockan tolv!

Jag: - Haha säkert! Du luras.

Fredrik: - Nej det är sant, det börjar klockan tolv!!!

Fan fan fan, plötsligt blir det jättestressigt!
Ok, flottigt hår eller nytvättat blött hår!? Blött hår får det bli, jag schamponerar i ultrarapid, hoppar ur duschen, klär mig, täcker över de värsta blemmorna i ansiktet, lite mascara, fem sekunder med hårfönen - ingen skillnad. Fredrik klär tjejerna, hoppar själv in i duschen, klär sig, jag försöker reda ut Amandas flätade hår samtidigt som jag hjälper Emilia och Meya med skorna, presenten, kameran med dåligt batteri eftersom ingen laddat den, jackor, jäkla skit väder, en snabb blick i spegeln och iväg!
Tjejerna ligger huller om buller i baksätet när Fredrik kör som en biltjuv upp till kyrkan, klockorna klämtar när vi stiger in i kyrkan och alla blickar riktas mot oss. Manda ser ut som en rastafari i håret och jag ser ut som en dränkt katt.
Fredrik glömde borsta tänderna och jag hade en lapp som stack upp ur klänningen, men va fan, vi hann!

För ca tre veckor sedan lämnade vi in vår bil på rekond, dvs en riktig rengöring både utvändigt och invändigt.
Efter det så har Fredrik tre dagar i rad hittat tre kort på tjejerna, ett om dagen liggandes bak i bilen.

Idag åker han till Ica och handlar och när han kommer tillbaka ber han mig gissa vad han hittat i bilen den här gången.

- Ännu ett kort!? gissar jag på.

Nej, utöver den kasse med mat som Fredrik handlat, har han hittat ännu en kasse med mat. Mat som varken han eller jag har köpt.

Fredrik ser förvirrad ut.
Var kom den ifrån? Stal jag någon annans kasse av misstag? Har ungarna ställt in grannens kasse i vår bil? Låste jag inte bilen på parkeringen, har någon tagit fel och ställt in den i vår bil? Är jag schizofren? Ska jag åka tillbaka med kassen? Hur fasen hamnade den där!?

Äh va sjutton, har någon ställt den i vår bil så får de skylla sig själva.
Kassen innehåller bla två stora godispåsar och precis när vi stoppar en varsin godisbit i munnen, då plingar det på dörren.
Det är syrran med sambo.
De har tagit en promenad fram på byn och handlat, varorna ställde de in i vår olåsta bil på Ica parkeringen utan att säga något, och nu vill de ha tillbaka dem!

Jag åker med F hem från jobbet. Hon kör mig till dagis som vanligt, där jag tackar för skjutsen och kliver av.
Hejar på en annan mamma som också ska hämta sitt barn, jag går före och öppnar grinden, då slår det mig: 

Men va fasen! Jag ska ju inte hämta tjejerna idag.

Det har farfar redan gjort eftersom Manda ska på barngympa och vi ska slippa stressa. 

Jag vänder om, förklarar snabbt för den andra mamman (som måste tro att jag är helsnurrig) vad jag håller på med och halvspringer sedan hem.

- Jo det blev rättså stressigt!

 

De ringer från dagis, Emilia har feber.

Jag packar ihop på jobbet, sätter mig i bilen och kör ut från parkeringen. Utan att tänka svänger jag höger istället för vänster som hade varit närmaste vägen.
Äh skit samma, jag åker åt det här hållet, tänker inte krångla och vända bland snöhögarna!

Har ju nära hem så efter fem minuter svänger jag in på våran gata.
Men skit! Tjejerna!

Vänder och åker till dagis, de är påklädda och klara när jag kommer, så det är bara att stuva in dem i bilen. Jag brukar få låna den lilla svarta golfen då och då och som tur var hade jag den idag.

När vi sedan kliver ur hemma hittar jag mina jobbnycklar liggandes i dörrfacket på golfen, mina nycklar som varit försvunna i flera veckor!
Eller iallafall sedan jag sist lånade bilen.
Tur! Då kan jag lämna tillbaka lånenycklarna som jag fått låna av en arbetskamrat som i sin tur lånat dem av företaget eftersom hon tappat bort sina som hon nu hittat!

Hängde ni med!?

Lite fredagsmys med hemmagjord pizza för att fira in helgen och 11dagars lediget!!

Jag snor ihop degen, kavlar ut den på en plåt, passerad tomatsås a´ la Fredrik, tonfisk på min sida, skinka, tonfisk och oliver på Fredriks sida och så in i ugnen.

En kvart senare tar Fredrik pizzan ur ugnen - jag har glömt paprika, lök och ost. OST!!!

Sticker fram till Ica och handlar, ska bara handla lite så jag har ingen lista med mig.
Tänker på vad det är jag ska köpa, så när jag kommer till mjölkdisken har jag ingen korg med mig!
Går tillbaka och hämtar en korg och plockar i det jag ska ha.
Tjejerna ska vara lucior snart så när jag går förbi hyllan med julsaker, så kommer jag på att det är lika bra att köpa glitter och luciaband redan nu.
Sedan skyndar jag mig till kassan där det inte är någon kö och lägger upp grejerna på bandet.

- Var det bra så!?

- Ja..eller nej! Jag glömde en sak!

- Vad glömde du?

Rodnar lite lätt

- Tamponger. Kollar bakom mig, nu har det bildats kö! Kutar iväg för att hämta, vilken hylla är det nu de ligger i!?

Snabbar mig tillbaka, betalar, packar och sticker hem!

Hemma upptäcker jag att det röda luciabandet fattas! Skit också, då glömde jag det säkert i kassan!

Åker tillbaka till Ica men där finns inget band, jag struntar i att gå in igen och köpa ytterligare ett, för när jag tänker efter finns det säkert något gammalt hemma.
Det gör det också, dessutom ligger det nya jag köpte på köksbänken mellan de två askarna med glitter!

När jag kommer till dagis ser jag att lyset är släkt på tjejernas avdelning, men jag går ändå in, de brukar kunna vara i andra änden av huset.
Drar på mig de blå skoskydden i plast och går igenom korridoren bort till den andra avdelningen med barn, och mycket riktigt så är de där och leker.

- Dä ä min mamma! Dä ä min mamma! ropar Emilia högt, så att hela dagiset ska höra och så pekar hon på mig, och då måste Meya skrika att det är hennes mamma åskå!
Det är likadant varje dag när jag hämtar och man blir alltid lika glad av att höra dem.

Jag hinner bli alldeles svettig innan alla tre är klädda, men efter mycket om och men är de iallafall klara och vi går ut i snön och hemmåt.
Vi går stigen ner till stora vägen, går över vägen och promenerar på trottoaren på andra sidan.
Det är mörkt så Amanda lyser med ficklampan på träden, i diket, och när vi gått ungefär halva vägen, på mina kängor - på vilka jag fortfarande har de blå skoskydden i plast!

Jag som sa idag att jag tycker omega-3 kapslarna hjälper (tog den sista idag), jag har haft riktigt bra koll på saker och ting tycker jag själv.

Hade en enda sak att komma ihåg efter träningen idag och det var att handla en färdig matlåda till imorgon innan jag åkte hem, eftersom middagen gick åt som smör och det blev inget över till min stackars låda.

- Jaha, men kom jag ihåg det då!?

Neej! Jag sätter mig i bilen och skyndar hem för att titta på idol utan en tanke på den där jäkla matlådan och när jag kommer på vad jag glömt är allting stängt!.

- Skit också!!

Nu är frågan: - Kommer ännu ett paket omega-3 hjälpa? Och kommer Fredrik istället komma ihåg att köpa en matlåda åt mig imorgon?

Ja då stressar man hem från jobbet, hämtar ungarna från dagis, lagar mat, käkar, plockar i och ur diskmaskinen, slänger in en tvätt, badar ungarna, byter om och sticker iväg till träningen........som börjar v 37, alltså NÄSTA VECKA!

Häromdagen letade jag efter någonting i våran stora garderob (en sådan skrubb som man kan gå in i) och hittade då en påse med tre paket i.
(- Men shit vad är det här!? Julklappar som blivit kvarglömda!?)
Just när jag ska fråga Fredrik kommer jag på varför de ligger där, Amanda fyller ju år imorgon och det är presenterna vi handlade förra veckan!

Igår glömde jag ta ur linserna innan jag gick och la mig (men kom ialla fall ihåg att ställa klockan på ringning, så självklart vaknade tjejerna INNAN sex och klockan behövde aldrig ringa). 
Jag vaknade med variga ögon, glömde ta med mig frukt till jobbet och cyklade i andra tankar så att jag var nära att köra över en liten fågelunge som måste ha ramlat ur boet och knappt hann ur vägen när jag kom farandes.
Stackarn hade inte lärt sig flyga, och hoppade för glatta livet för att undkomma framhjulet på min cykel.
Jag hann väja och eventuellt körde jag över en mördarsnigel istället, hann inte se efter så noga. 

Jag behövde inte hämta barnen på dagis idag för Emilia har varit hemma med feber.
Fredrik vabbade och skötte hämtningen av de andra två, annars hade jag väl glömt det med!?
Nej här krävs skärpning! Omega-3 ska väl vara bra!?

Vaknar mitt i natten av att Emilia är ledsen.
Går upp utan att tända, och hämtar upp henne till vårat sovrum. Bär henne i famnen och böjer mig framåt för att undvika att fastna i himmelsängen när jag ska lägga ner henne.
DOJNK!!!

Jag: - Aj faan!

Fredrik: - Hur gick det? Utan att vänta på svar vänder han sig och somnar om.

Jag kämpar mot tårarna. Har precis slagit ögat i sängstolpen och det gör jävligt ont!


06:20 vaknar jag UTAN att klockan ringt.

 - Skit skit skit, jag har försovit mig!!!

Glömde tydligen ställa klockan igår och när man väl behöver bli väckt, då sover ungarna som grisar!
Tittar mig i spegeln, ögonlocket är svullet och lite rödlila. Snyggt, inte hinner jag sminka mig heller!
Håret är tovigare än vanligt, Emilia som legat tätt mot min rygg hela natten har antagligen dreglat i det.
Drar på mig kläderna och brer två mackor, kastar mig på cykeln och trampar iväg.


Kommer till jobbet i tid och hinner t.o.m sitta ned och äta mina frukostmackor i lugn och ro. När alla kommit försöker jag låta lite hurtig och säger:

- Jaha!? Ska vi köra igång då?
- Jadå, vi väntar bara på att du ska byta om!


Är det normalt att vara så här disträ när man är 26!?
Om inte, så skyller ja på smällen som gav mig blåtira!
(Även om jag inser att det inte låter alldeles vattentätt! Glömde ju bort att ställa klockan redan innan.)