Trött, tröttare, tröttast, tröttare än tröttast, totalt orkeslös och rastlös på det. Så har jag kännt mig idag.  
Kan inte någon skänka mig energi, pengar eller en utlandresa!?

Denna morgon startar med världskrig. Det börjar med att Amanda serverar Meya yoghurt i hennes skål, något man kan tyckas vara en snäll gest men Meya blir vannsinnig och äcklad över att hon inte får hälla upp sin yoghurt själv. Hon ställer sig upp och grinar och skäller på Amanda.

Mitt i allt gap och skrik lossnar Emilias första lösa tand, och hon blir överlycklig. Meya blir surare än vad hon var innan.

- JAG VILL OCKSÅ TAPPA EN TAND!!! JAG KOMMER ALDRIG FÅ NÅGRA PENGAR OM JAG INTE TAPPAR NÅGON TAND!!!

Hon tycker att jag ska vicka ut hennes framtand som är lite lös men som sitter alldeles för hårt för att lossna eftersom hon måste tappa en tand IDAG! Och jag måste laga hård mat åt henne. Hon måste äta morötter, inte majs!

Jag hjälper Emilia lägga tanden i ett glas med vatten i väntan på tandfen. Då tappar Meya frukostskålen i golvet. KRASCH.

Mitt i detta kaos hämtar Amanda nagelsaxen och sätter sig på kökssoffan för att klippa tånaglarna, så jag skäller på henne för att hon inte får klippa tånaglarna vid matbordet, och abolut inte när vi andra försöker äta frukost och hon själv inte sitter still och äter sin.

Nu är Meyas humör i botten. Hon får ta en time-out på rummet medans jag dammsuger upp skärvorna. Sedan ställer jag fram en ny skål med yoghurt och när hon kommer ut i köket har hon lugnat sig och äter tyst sin yoghurt och tanden har hon glömt för stunden.
Amanda har dukat av och klipper naglarna i badrummet medans Emilia står nöjt och tittar på gluggen i spegeln.

Idag när jag kom hem från jobbet och öppnade kylskåpet kom jag på att det var något jag borde gjort.

Att handla är det tråkigaste jag vet!

Det går inte så bra det här med bloggandet. Jag har för lite tid och mitt liv känns alldeles för ointressant. Det består mest av jobb och pluggande.

Jag har haft ännu en tenta, denna gång i cellbiologi och genetik, men den är inte rättad så jag kan inte lägga den bakom mig än.
Det känns ialla fall bra att logga in på studera.nu och se höstterminens 25,5 akademiska poäng. Tänk att en termin kan gå så så fort!

Förra våren, innan semestern var jag otroligt trött på mitt jobb, och efter fem veckors semester ville jag absolut inte tillbaka, så skolan var mitt hopp om förändring.

Jag hade sökt två distans utbildningar men inte kommit in, när jag desperat skickade in en sen anmälan till Receptarieprogrammet på Umeå universitet sedan tog syrran och jag en fika.

Jag som vanligtvis nästan aldrig dricker kaffe speciellt inte på eftermiddagen eftersom jag får svårt att sova på kvällen, drack nog två med mjölk och socker i. Om det beror på psyket eller koffeinet vet jag inte men jag kunde naturligtvis inte somna denna gången heller.

Så jag låg vaken och bad till gud om att jag skulle komma in på skolan, jag bad innerligt, och det funkade!
Så hädanefter är jag religös.


                                                                      ....se till mig som liten är.

Meya 5år: - Mamma om jag får låna din snowboard någon dag i Klacken, då får du låna min pulka.

Har precis kommit in efter en kort promenad.
 
Om ni tycker att jag är oförskämd och inte hälsar när jag möter er på byn så är det för att ögoninflammationen jag har som började för ca två veckor sedan, inte är helt bra än, och därför har jag inga linser i, och jag vägrar gå ut i mina glasögon som jag haft sedan jag var sexton. 

Dessutom är det är inte rätt styrka på glasögonen heller.

Jag känner mig ful nog ändå, vinterblek, alltid osminskad, oftast för att jag är för lat men nu för att ögonen svider. 

Jag inbillar mig att om jag inte ser er, då ser inte ni mig heller!