Fattiga studenter utan lokalsinne

Är i Umeå på skolan och lyssnar på föreläsningar om kemi och labbar i kemi. Det går bra och dagarna går fort.

Sofie och jag går ner på stan en dag efter skolan.
Först går vi förbi hennes hotell så hon får checka in och lämna resväskan, sedan går vi fram och tillbaka och runt hela stan utan att ta oss in till centrum.
 
Jag saknar lokalsinne totalt och Sofies är inte mycket bättre.
Tillslut får vi se skylten till Scandic hotell och börjar gå i den riktningen, det funkar och vi hamnar efter mycket om och men äntligen i centrum.
 
Vi har bestämt oss för att käka på något bra men billigt ställe.
Vi väljer bort restaurangen där pizzorna kostar 100spänn. Vi väljer bort det italienska stället där maten kostar mellan 150-250kr. Det känns för dyrt!
 
Sedan hittar vi tapas. Vi går in tar ett bord och servitören kommer snabbt och ställer fram glas och vatten åt oss samtidigt som han ger oss menyn.

Fyra färdiga förslag finns att välja på, eller så kan man komponera ihop något eget. Efter att ha irrat runt i ca 1timme och efter att ha letat restaurang i en halvtimme orkar vi inte röra oss igen när vi ser att det färdiga förslaget som vi vill äta kostar 325kr per person.
Så vi äter och betalar
 
Inget ställe för fattiga studenter men gott var det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0