Denna morgon startar med världskrig. Det börjar med att Amanda serverar Meya yoghurt i hennes skål, något man kan tyckas vara en snäll gest men Meya blir vannsinnig och äcklad över att hon inte får hälla upp sin yoghurt själv. Hon ställer sig upp och grinar och skäller på Amanda.

Mitt i allt gap och skrik lossnar Emilias första lösa tand, och hon blir överlycklig. Meya blir surare än vad hon var innan.

- JAG VILL OCKSÅ TAPPA EN TAND!!! JAG KOMMER ALDRIG FÅ NÅGRA PENGAR OM JAG INTE TAPPAR NÅGON TAND!!!

Hon tycker att jag ska vicka ut hennes framtand som är lite lös men som sitter alldeles för hårt för att lossna eftersom hon måste tappa en tand IDAG! Och jag måste laga hård mat åt henne. Hon måste äta morötter, inte majs!

Jag hjälper Emilia lägga tanden i ett glas med vatten i väntan på tandfen. Då tappar Meya frukostskålen i golvet. KRASCH.

Mitt i detta kaos hämtar Amanda nagelsaxen och sätter sig på kökssoffan för att klippa tånaglarna, så jag skäller på henne för att hon inte får klippa tånaglarna vid matbordet, och abolut inte när vi andra försöker äta frukost och hon själv inte sitter still och äter sin.

Nu är Meyas humör i botten. Hon får ta en time-out på rummet medans jag dammsuger upp skärvorna. Sedan ställer jag fram en ny skål med yoghurt och när hon kommer ut i köket har hon lugnat sig och äter tyst sin yoghurt och tanden har hon glömt för stunden.
Amanda har dukat av och klipper naglarna i badrummet medans Emilia står nöjt och tittar på gluggen i spegeln.